Dag 23: Lördag men det känns mest som Söndag eller sov jag egentligen någonting i natt?

Natten till idag har varit en seg sådan, mest på grund utav en dotter som fått för sig att hon ska vara vaken halva natten. Hon somnade så snällt igår kväll som vanligt vid klockan sju, sen sov hon gott i fem timmar före hon fick för sig att det var morgon och skulle prompt kliva upp. Det är svårt med nätter som det här då både jag och Paula blir på så gnälliga på varandra om vems tur det är att vara uppe. För det mesta slutar det med att en av oss blir så sne på den andra så vi bara går och lägger oss medan den andra får sitta där bredvid Sarias säng och vagga den tills hon somnar. I natt krävdes dock lite mer än att bara vagga henne, Paula fick sitta med henne i famnen ute på soffan. Kvar inne i sovrummet låg jag och försökte sova då jag har mått dåligt sedan dagen innan.

Efter ett par timmars lyssnande till en liten ledsen bum bumma fick jag nog, jag vet att Paula hade gjort sitt bästa för att få henne att somna men ibland måste vi byta för att det ska fungera. Så jag gick ut och tog över, dock var vi lite tjuriga på varandra då vi båda två var trötta som ägg. Paula gick in och lade sig i det lilla rummet där vi har en extra säng för tillfällen som dessa. Jag satte mig ner i min fåtölj med Saria i famnen, jag vaggade henne sakta men bestämt, hennes små ögon såg sannerligen trötta ut då hon till slut inte orkade mer och slöt dem. Det är en så underbar känsla man får i kroppen då man lyckas få henne att somna efter en så pass tuff natt. Sedan gick jag in med henne i sovrummet igen och lade ner henne i hennes säng, hon sade inte ett knyst.

Sedan lade jag mig själv ner i min säng och somnade, tror jag! För jag är inte säker på om jag sov på riktigt, då det kändes som om jag låg och stirrade på Saria där hon låg i sin säng. Men jag misstänker att jag somnade då jag mindes en konstig dröm som jag haft under perioden då Saria sov. Vid klockan sex vaknade dottern igen men nu var jag snabb, jag tog upp henne direkt ur hennes säng och lade henne bredvid mig i min säng, då däckade hon direkt, utan protester. Jag sov lite halvdant då Saria inte riktigt kunde ligga still och hon rullade upp emot mig och vände och vred på sig. När vi till slut klev upp låg hon med kroppen rakt över min underarm. Vi gick upp och gick på toa, Saria kissade en fin liten skvätt i pottan. Till min stora förtjusning hade hon inte kissat någonting i sin blöja. Det är ju alltid något!

Nu på morgonen har hon bajsat en rejäl klick, kanske inte är så konstigt om hon var vaken i natt trots allt. Sedan dess har hon mest spenderat sin tid på vardagsrumsgolvet med sina dockor och sin gå-vagn. Hon är rätt nöjd med tillvaron just nu och det känns ju bra då hon var väldigt ledsen i natt. Det är märkligt hur snabb t humöret kan skifta på de små och även på de stora antar jag. Får väl se vilket humör Paula är på när hon till slut vaknar. Förhoppningsvis har hon fått sova lite nu, men man kan aldrig vara nog säker då hennes kropp är allt annat än perfekt.

Så idag är det Lördag, det känns verkligen inte som Lördag, det känns snarare som Söndag. Jag vet inte varför egentligen då gårdagen inte kändes någonting annorlunda emot andra Fredagar. Förutom det att jag var sjuk, jag hade feber och kände mig allmänt svag. I dag är det bättre men inte helt perfekt, jag har fortfarande feber, dock inte lika hög som igår. Vilket jag är väldigt glad för, men jag fryser fortfarande, så jag sitter här på soffan med en filt över mig. Det är inte riktigt likt mig att frysa, oberoende på vad det är för väder så brukar jag inte frysa i normala fall. Men jag är väl inte riktigt frisk antar jag, hoppas bara att jag kommer att palla med dagen. Men Saria är rätt snäll än så länge och det är jag tacksam för.

I morgon ska vi i väg på vinterläger med partiet, ja Paula i alla fall, jag får se hur jag mår. Om jag inte mår bra tänker jag inte åka med, men jag kanske mår bättre i morgon, det vet man ju inte förrän man är där. Men det är i morgon och idag är idag. Vad man ska hitta på idag har jag ingen aning om men förhoppningsvis kommer man på någonting snart!