Dag 28: K0011S eller Kultur, estetik och lärande

Ja då var det äntligen dags att börja skolan för våren och det var en riktigt bra början på terminen dessutom. Visserligen var natten till idag ingenting positivt för fem öre, då Sarias hosta och nästäppa höll henne vaken mestadels av natten. Hon höll låda hela natten lång, dock tror jag inte att hon ville det egentligen då hon var rätt ledsen hela tiden. Sen till råga på allt så har katten fortfarande inte kommit hem, nu har han varit borta i över en vecka. Vi har gett upp hoppet om att finna honom, då jag har varit ute på mina strapatser varje dag sen han försvann. Nu får tiden avgöra om vår lilla kisse kommer hem eller ej, men vi saknar honom, alla tre. Det är ganska tomt utan honom, visserligen busar Saria för både honom och sig själv, men trots det känns det lite tomt.

Men nog om det nu, det finns ingenting mer som jag kan göra åt saken, han är säkert någonstans i Luleå och hittar på bus. Han jagar säkert möss eller något liknande, hoppas jag i alla fall. Men nu över till huvudsyftet av mitt nya blogginlägg; skolan har just börjat och det var med spända steg som jag gick till universitetet i morse. Det var en kall morgon i Luleå och jag kände hur benen sakta men säkert började frysa till isglassar, det var en obehaglig känsla som gick igenom kroppen på mig. Men efter fem minuters vandrande var jag framme vid skolan, nu var det ett tag sen jag sist var där, om man nu inte räknar med matematik tentan för åtta dagar sedan. Jag klev in i D-huset, det fanns inte en enda människa inom synhåll, det var helt öde, någonting som inte är helt ovanligt för LTU. Vilket egentligen är ganska konstigt då man tänker på att det är fler studenter som läser på LTU än på Växjö universitetet där jag först gick. I Växjö var det aldrig öde, där fanns alltid folk överallt, var man än gick.

Så jag vandrade längs med de öde korridorerna, tills jag kom fram till klassrummet där vi skulle ha vårt första pass. Där satt en liten hög med människor, närmare bestämt tjejer, de småpratade lite sinsemellan. Jag satte mig ner bredvid dörren mitt emot dem, de hälsade på mig och i nästa ögonblick introducerade vi oss för varandra. Det verkade vara snälla människor i min klass, dom frågade en massa, och jag svarade vänligt på tilltal. Efter ett tag började allt fler att välla in, och nu även folk som jag kände igen. Klassen bestod av 24 personer allt som allt, med mig som den enda killen, så klart! En av mina gamla klasskamrater påstod dock att det skulle vara en till kille med i klassen men var han än må ha varit i morse så var han inte där. Så än så länge är jag ensam kille i ett hav av tjejer.

Efter en kort introduktion av kursen började vi att flytta runt bord och stolar inne i klassrummet. Det var nämligen dags för den första praktiska övningen i kursen, en liten "lära känna lek" och för en gång skull kändes det relevant då jag inte kände hälften av dem. Det var roligt att få testa på lite nya lekar och aktiviteter för en gång skull, vi hade för övrigt en ny drama lärare som verkar vara riktigt bra. Första intrycket är oftast det viktigaste, vilket lärarna överlag gav mig, jag tycker lärarna verkar bra allihopa. Detta vore en underbar nyhet då de flesta lärarna på universitet är ganska sega och tråkiga, med vissa undantag så klart! Det var en rolig förmiddag måste jag medge, en utav de bättre jag haft på universitetet.

Tiden bara flög förbi och rätt var det var så var det redan slut, för en gång skull ville jag ha mer. Men jag fick snällt bege mig hemåt för helgen, men före jag gick hem tog jag rundan via biblioteket och fixade med en uppgift som vi skulle ha klar till nästa fredag. Ingenting speciellt egentligen, bara en presentation av mig själv och vad jag har för förväntningar på kursen. Den var avklarad på en kvart, sen satt jag en stund och pratade med två av mina gamla klasskamrater som läser allmänt utbildningsområde 3 (AUO3) nu under våren. De satt och planerade inför sitt examensarbete och var allmänt stressade, då ämnet de hade tänkt behandla redan var upptaget utav en annan grupp. Jag har sedan länge funderat på vad jag ska skriva om när jag läser AUO3 till hösten, och jag tror att jag har funnit vad jag ska fokusera mig på. Men det är än så länge en hemlighet som jag inte tänker röja till någon.

Så det var min skoldag det, mycket bra på många olika vis, jag är väldigt nöjd med både mig själv och skolan. I nuläget känns allting bra, ja förutom att både Paula och Saria är sjuka här hemma. Det känns mindre kul måste jag medge men förhoppningsvis blir de snart friska igen.